Finfika

Detaljplanerna inför nyår börjar nu ta form. Mamma och pappa har i uppgift att ordna efterrätten, och hittade ett lovande recept på chokladparfait med apelsinsorbet och varm fudge på nätet.

 

Apelsinsorbet visade sig svårt att få tag i så frågan är om hallonsorbet fungerar lika bra? En enlitersförpacknings grädde samt 300 gram mörk choklad har i alla fall införskaffats, liksom ett sött vin.

 

På tisdagen åkte vi till Elisabeth, Mange, Viktor, Valdemar och vaktlarna i Skärgårdsstad. Vaktlarna bor under en värmelampa i lekstugan. Det såg väldigt mysigt ut. Man kanske kunde be att få flytta in?

Möbeleftermiddag

Söndagen ägnades åt skridskoåkning på Gubbis. Varken Tove eller Harald kunde åka först, men efter bara ett par minuter mindes benen hur man gör. Mamma hade med varmt vatten i termos vilket samtliga barn vägrade dricka.

 

Måndagen inleddes med att mamma och pappa försökte komma överens om klädkammarinredningen. Mamma hade oerhört många spännande idéer och pappa hade en rynka mellan ögonbrynen.

 

På eftermiddagen gjordes en utflykt till Fredells för att spana in Elfa-sortimentet. Det var mycket givande. Sedan besöktes två möbelbutiker, och mamma köpte en fårskinnsplätt för morfars julklappspengar. Kvällen ägnades åt att fundera på vilket som är det optimala sängbordet egentligen.

Ännu mera jul

Bobo hade insjuknat i feber efter ett (förmodat) alltför vilt julfirande, så hans familj kunde inte närvara vid lördagens julfirande hos morfar. Men med övriga gäster var det prima liv.

 

Firandet inleddes med mandelmusslor i vanlig ordning, och därefter lekte barnen medan de vuxna försökte hinna säga någonting någorlunda vettigt. Morfar förevisade det senaste på pynt-fronten. I år hade han satsat stort på kyrkor.

 

På kvällenvankades julmiddag (inklusive sfiha), julklappar, julgröt och julchoklad. Det konstaterades att man sällan går hungrig från morfar. Men nu torde julen vara färdigfirad för i år.

Mer jul

Juldagen var lugnare än julaftonen. Solen lyste, så fyra av fem företog sig en ren nöjespromenad till Bandhagen. Harald tappade dock orken mitt i och undrade varför vi inte åkte bil.

 

På annandagen åkte hela familjen till Medborgarplatsen och såg Sune i fjällen (en julklapp). Barnen gillade den och ansåg att detta var den näst roligaste Sunefilmen, efter Sune i Grekland. Mamma tyckte dock om bilsemestern bäst.

 

Granen är mycket fin igår och dricker hyfsat mycket. Inte lutar den heller.

God jul

Harald vaknade tre gånger under natten mot julaftonen och såg förväntansfull ut. Men inte förrän halvsju var det dags att stiga upp och tända julgranen och se efter om tomten hade lagt choklad i fönstret.

 

Under granen låg det loom-snoddar i ett paket, så det tillverkades ansenliga mängder armband under förmiddagen. Till julaftonskaffet serverades Aladdin, pepparkakor och knäck.

 

Efter den sedvanliga julaftonsjaddaren bar det av till Ingarö. Tomten pratade blekingska som vanligt och tittade enligt Harald alldeles för mycket på just honom. Barnen hade tydligen varit snälla under året som gått, för tomtens säck räckte inte till för alla klappar. Och tänk, sedan kom det faktiskt några flingor snö!

Dan före dan

Det var bara fyra barn på Haralds avdelning på måndagen, så de fick vara med Kikki på grannavdelningen. Harald var helnöjd. När mamma och pappa jobbat klart var det jullov för honom också.

 

Dan före dan ägnades åt allehanda julförberedelser såsom grötkok, granklädning, paketinslagning och strykning av juldukar. Plus det sedvanliga dan före dan-bråket.

 

På kvällen var allt iordning och mamma och pappa kunde pusta ut med varsin fläderblom ur Aladdinasken, en verklig straffbit. Hallonlakrits fick däremot godkänt. Nu tillönskas alla bloggläsare en god jul!

Knäcken

En helg i julförberedelsernas tecken! Det handlades både länge och väl på BEA på lördagen (men fortfarande inget pangpris på Aladdin i sikte). Mamma slog på stort och gjorde ett rekordstort inköp av röd- och brunkål.

 

På eftermiddagen spelade Melker bandy, mamma slog in julklappar och övriga köpte gran. "300 kronor tar jag för en sån här i år", sa granförsäljaren och visade upp granen från sin bästa sida. Nu väntar granen utanför ytterdörren.

 

På söndagen kokades knäck. Möjligen blev den för hård i år igen. Men bättre det än för mjuk. Nu väntar en enda arbetsdag innan det är dags för lite välförtjänt ledighet.