Feberkurvor

På torsdagen fick Harald feber medan Tove var feberfri och kunde leka med sina nyaste klappar. Pappa började också känna sig hängig, och så småningom fick Melker feber.

Mamma trotsade sjukdomarna och körde på fredagen ett hårt spinningpass. Redan på tunnelbanan hem kände hon febern komma smygande. Melker var då feberfri, men återfick febern nästa dag. På söndagen fick Tove och Harald återfall, men då mådde övriga bättre.

Spänningen inför nyårsafton är nu olidlig. Hummersoppa eller honungste? Champagne eller alvedon? Följ den spännande fortsättningen!

Kulijul

På juldagen var vi hemma och lekte med klapparna. Det serverades ingen julmat, utan spagetti och köttfärssås. På eftermiddagen visade det sig att Tove fått feber, vilket möjlighen berodde på julöveransträngning.

På annandagen fick vi gå upp i ottan (alltså i vanlig tid) för att hänga på låset till rean. Mamma och pappa köpte sig varsin skjorta på Shirtan och mamma fyndade sedan en märkeskofta.

Vid hemkomsten kräktes Harald oväntat, vilket medförde att han, Tove och pappa fick stanna hemma när mamma och Melker åkte till morfar för att fira en andra jul med mera julmat och mera klappar. Samt stora mängder julmusik.

Julafton

Barnen vaknade tidigt, kastade sig över chokladen i fönstret och slet upp klapparna under granen. De innehöll pruttkuddar och kladdiga bläckfiskar som klättrar på fönster. Sedan började de vänta. Och vääänta.

Klockan halvtio drack vi julaftonskaffe med knäck, trillingnötter, marsipangris och Aladdin. Sedan sändes sista avsnittet av julkalendern. Det innehöll två bra skämt.

Efter den traditionsenliga jul-jaddaren for vi till Ingarö för att fira Isabella, äta julmiddag och så - äntligen - öppna julklapparna. Både Tove och Harald var ganska rädda för tomten trots hans trevliga Blekinge-dialekt. När den sista klappen öppnats började barnen gå ned för räkning och det var dags att åka hem.

Helgen före dopparedan

Lördagen ägnades åt storhandling och alldeles kolossalt mycket städning. Redan klockan nio formligen vällde det in folk på BEA och halvtio var det rent av svårt att ta sig fram vid mjölken.

Dan före dan var det pulkaåkning som gällde på förmiddagen och Rum för barn på eftermiddagen. Det kokades knäck och pyntades.

Granen fick stå inne och tina hela dagen, och på kvällen kläddes den. Tove förfasade sig över Mollys gran, som hon berättade bara hade silverkulor och en stjärna i toppen. När barnen gick och la sig låg det fem mandlar i fönstret. Nu har julen brutit ut!

Morgonstund

På torsdagen vaknade Tove tidigt i vanlig ordning och satt och ritade. På dagis var det brandövning igen. Den här gången skulle barnen klättra ut genom ett fönster. Fröknarna var påtagligt nöjda efteråt eftersom inga barn blivit rädda eller börjat gråta.

På fredagen var det julavslutning. Pappa var på plats på morgonen och övervakade det hela. Klockan tolv gick Melker och hämtade Tove, och sedan gick de hem själva och tittade på tv tills mamma kom hem. När Harald skulle hämtas tog mamma, Melker och Tove först en tur till BEA för att barnen skulle kunna köpa julklappar åt varandra.

På kvällen slog mamma och pappa in klappar framför tv:n och tittade på På spåret samtidigt. Det var en bra kombination, fast inte så jättebra arbetsställning på golvet.

Ostron

På tisdagen for mamma på konferens till ett kallt men vackert Smådalarö. Där fick hon skaldrjursjulbord och kunde äntligen testa ostron!

Hemmavid serverades makaronipudding, fast ganska sent eftersom en viss person glömt sin jacka på bandyträningen. Denne person vaknade på onsdagen med feber, så pappa fick jobba hemifrån.

Nu är nästan alla julklappar köpta, fast det är svårt att få plats med dem någonstans. Efter jul måste vi nog ha stor-rensning. Vid nattningen läste mamma Junibackens jul för Tove. Fem dagar kvar!

Fiskpinnar med pinnar

Och så inleddes självaste julveckan. Harald var kolossalt arg på morgonen över att han måste åka pulka till dagis och inte snowracer. Han skrek upprört över detta halva vägen till dagis. Väl framme ville han gosa med Ingrid och sedan blev det bra.

Under middagslagningen hittade Harald pinnar i en låda som han absolut ville äta med. Just fiskpinnar och potatismos visade sig fungera oväntat bra att äta med pinnar.

Barnen hade hämtat sig någorlunda efter superläskiga avsnitt 16 av julkalendern, och kvart i sju var det dags igen. Nu är det bara sju luckor kvar i kalendrarna.